Från förr

Jag slits mellan att vara ledsen och att försöka vara som vanligt och vara glad. Det jag märker är att jag är i stort behov av att prata om mormor. Jag går igenom allt i mitt huvud om och om igen.
Nu blir mitt långsiktiga mål att bli en sån bra mormor som hon var till mig till mina barnbarn.
Och min bestämda uppfattning är att hon inte försvunnit, hon är alldeles för tydlig och levande för mig. Men jag kommer att sakna att kunna krama henne så vansinnigt mycket. Men en dag kommer vi att kunna göra det igen.

Här kommer lite underbara bilder från förr. Å jag älskar bilderna, man skulle vilja veta vad dom gjorde, tänkte och kände just då! Varför är det så att jag tror att allt var så mycket bättre, mer romantiskt förr?!

Mormor och morfar, jag får rysningar av den här bilden. Så otroligt häftig bild. Kolla bara på morfars i princip svarta hand på hennes axel.

Mormor ser så ung och oskyldig ut.
 Jag förstår att hon blev förälskad i honom, kolla bara vilken hunk.
I love it!